Tallriksmodellen i 8b

Idag har jag valt att skriva ett inlägg med anteckningar från lektionen som 8b hade kring tallriksmodellen. Tallriksmodellen kan man använda för att lägga upp maten på tallriken för att få en jämn fördelning mellan de olika näringsämnena. Våra sex näringsämne är kolhydrater, proteiner, fett, mineralämne, vitaminer och vatten där de tre första (kolhydrater, fett och proteiner) ger oss energi. Tallriksmodellen är även en bra modell att utgå ifrån när man planerar måltider. Det är en modell som utgår från fördelningen och inte mängden så modellen kan användas oavsett hur mycket man äter.

Först och främst har jag infogat en bild av whiteboardtavlan där jag skrev under tiden vi diskuterade oss fram till det som står.

Vi utgick från hur fördelningen mellan de olika delarna i tallriksmodellen borde se ut om man ska äta en balanserad kost. På bilden till vänster ser ni att en "normalförbrukare" borde fördela maten enligt ett uppochner vänt Y. I den lilla delen där nere finns kött, fisk, ägg, bönor eller linser som innehåller mycket protein och mineralämne. I den ena av de lika stora delarna har vi pasta, ris, potatis, couscous eller bulger som ger oss kolhydrater och energi. I den sista delen ingår rotfrukter, grönsaker, frukt och bär som ger mycket vitaminer, mineraler och fibrer men lite energi.

En aktiv person (tallriksmodellen till höger där uppe) behöver mer energi och behöver därför öka delen med pasta, ris, potatis, couscous och bulgur till halva tallriken. Detta för att denna del innehåller mycket kolhydrater som är ett av våra energigivande näringsämne som alltså ger oss energi. Samtidigt som delen med pasta ökas minskas delen med grönsaker och rotfrukter eftersom att den delen innehåller mindre energi.

En stillasittade person (tallriksmodellen till höger där nere, det står "dator person" på tavlan) behöver inte lika mycket energi och behöver därför minska intaget av det som ger oss mycket energi, delen med pasta, ris och potatis. Så till en stillasittande person ska halva tallriken vara grönsaker som innehåller lite energi. "Köttdelen" är lika stor på alla tre tallrikar.

När eleverna sedan jobbade praktiskt i köket fick de i uppgift att servera en tallrik till en aktiv person och en tallrik till en person som är stillasittande. På bilden ovan ser ni Heidi och Lottis tallrikar, till vänster en tallrik till en aktiv person med halva tallriken pasta och lite mindre grönsaker och rotfrukter. Till höger ser ni en tallrik till en stillasittande person som har halva tallriken med grönsaker, rotfukter och frukt men mindre del pasta. Delen med köttfärssås är lika stor på båda tallrikarna.

Tips från proffskockarna

När jag lärde mig att laga mat valde jag att titta mycket på matlagningsprogram för att se vilka matlagningstekniker som de riktiga kockarna använder sig av. Det är intressant att se på andra och man kan lära sig massor av att se andra jobba. Kolla in länkarna här nere för att kanske lära er något nytt. Ni kan även testa söka på annat som har med matlagning att göra på You Tube.

I förra inlägget beskrev jag vad det innebär när man blancherar någonting. Om ni titta in klipper från You Tube genom att klicka på den länken Länk till filmen blanchera grönsaker så ser ni hur man blancherar sockerärtor.

På You Tube kan man hitta en massa bra saker för att lära sig många matlagningstekniker. Här kommer en film om hur man kan hacka lök, klicka på länken Länk till att hacka lök.

Ordlista åk 7

I sjuan jobbar vi just nu med matlagningsmetoder och det finns en hel del matlagningstermer och ord som är bra att kunna. Till på fredag har eleverna ord och begrepp som handlar om metoden koka i läxa. Det är bra att förstå sig på begreppen för att sedan kunna använda sig av dessa begrepp när man jobbar i köket.

Fredagens läxord:

Koka: Tillaga någonting i vätska där vätskan har en temperatur på 100 grader och vätskan bubblar kraftigt.

Sjuda: Tillaga någonting i vätska där vätskan har en temperatur på 98-99 grader, alltså precis under kokpunkten. Vätskan bubblar lite lätt bara.

Blanchera: Tillagar någonting, till exempel grönsaker, som läggs i kokande, saltat vatten i några få minuter. Sen kyler man ner det som blancheras snabbt i kallt vatten med eller utan is. Detta görs även med grönsaker som ska frysas in och som du sen köper i ICAs frysdisk.

Ett ord till som är bra att kunna men som inte är i läxa till fredag:

Béchamelsås: En vit grundsås som kan smaksättas med många olika saker och bli en sås till kött om man tar i till exempel ädelost, en sås till lasagne eller en pastasås med skinka eller ost. Ska man bara lära sig en sås så är det absolut denna vita grundsås som gäller. Oftast används mjölk som grund, även en skvätt buljong eller grädde kan ädvändas.

Recept Béchamelsås 2 portioner (1 portion till pastasås)
2 dl mjölk
1 msk smör
1 msk mjöl
Salt och vitpeppar

Smält smör i en kastrull.
Ta kastrullen från plattan och vispa i mjölet.
Sätt tillbaka kastrullen på plattan, häll i lite mjölk i taget och vispa.
Se till att det inte blir några klumpar.
Låt såsen sjuda på låg värme i minst 5 minuter för att få bort mjölsmaken.
Smaksätt såsen med salt och vitpeppar.

Varierade smaksättningar:
* 1 dl riven ost
* 2 tsk örtkryddor
* 1 dl skuren skinka
* en bit ädelost

Baileys inlägg, första elevinlägget

Som jag nämnde tidigare vill jag försöka få in mer elevpåverkan på bloggen och se till att deras åsikter och tankar kring lektionerna presenteras. Idag har Bailey i 9c skrivit det första elevskrivna inlägget där han berättar om dagens lektion.

Bailey: "Vi började prata om konsumentekonomi som vi även haft i läxa att läsa om till idag. Till nästa gång fick vi i läxa att göra vår första budget som vi skulle kunna använda när vi flyttar hemifrån och börjar plugga. I köket gjorde vi idag pasta med ostsås, en bechamelsås. Vår blev inte jättebra för den blev grynig eftersom att vi tog för mycket mjöl. Nästa gång ska vi försöka ta mindre mjöl. När vi väl skulle äta la vi upp maten jättefint och Ingrid tyckte om det jättemycket... (som sagt Baileys inlägg :-)) Sen kom Patryk med ett förslag att ta på lite chili men jag såg inte hur stora hålen var så det blev lite mycket, det blev ganska starkt."

Baileys inlägg tycker jag speglar lektionen ganska bra. Vi var även inne och kollade lite på Konsumentverkets hemsida (www.kov.se) där det finns många bra tips på hur man kan ta hand om sin ekonomi. Denna hemsidan kan man även hitta i länklistan som finns här till höger.

Ny termin, nya elever och nya utmaningar!

Nu har söndagarna i advent, juldagarna, mellandagarna, hela 2011, nyårsafton, nyårsdagen och hela jullovet gått och vårterminen 2012 har dragit igång på riktigt. Detta innebär ny termin, nya elever och många nya målsättningar och utmaningar.



Denna termin har jag en idé och en målsättning att eleverna ska bli delaktiga på bloggen så att ni får läsa deras syn på ämnet, lektionerna och aktuella ämnen i övrigt. På höstlovet fick jag en projektor i salen och ett fåtal bärbara datorer som jag ska använda flitigt denna termin i min undervisning. Tyvärr har jag bara fyra datorer så hela gruppen kan inte jobba med samma sak samtidigt men det finns inga problem som inte är till för att lösas…



Förra veckan drog terminens första teman igång i de olika årskurserna. För femmorna ligger fokus på att lära sig hitta i köket, träna måttsatsen, träna på grunderna i köket för att kunna göra enkla frukostar och mellan mål. Sexorna börjar med ett tema kring matcirkeln och vi tränar även här på att bli säkrare på matlagningsmetoderna och att hitta i köket. I sjuan har vi startat ”Tyringe kockskola” där vi fokuserar på matlagningsteknikerna koka, steka och reda som ligger som grund för arbetet. Årskurs åtta har börjat med att titta på ett avsnitt av tv programmet ”Supersize vs superskinny” som introduktion till arbetsområdet kring näringslära. Ett väldigt bra program som visar att det skada kroppen båda att vara supersize och att vara superskinny. För niorna var det temat ”Lyxfällan” som startades med att titta på just TV 3s ”Lyxfällan” där eleverna diskuterade Vanitas minst sagt bristande kunskaper i ekonomi.



Hoppas att ni tittar in snart igen, då kanske det är en av eleverna som har skrivit inlägget.