Perfekt "Mice en place"

Hur många har någon gång sett ett baknings eller matlagningsprogram i TV? Kan tänka mig att det är de flesta av er. När man titta på programmen hör man väldigt ofta kockarna säga "och detta har jag förberett". Att förbereda arbetet innan man börjar jobba, oavsett om man ska måla väggarna och behöver köpa maskeringstejp, penslar och färg eller om man ska laga mat och behöver ha alla ingredienserna redo, är väldigt viktigt.

Har man inte förberett i ett kök så kanske inte allt finns hemma och man kan då inte göra det man tänkt. Det kan även vara så att i receptet ska man helt plötsligt tillsätta smält smör, har man då inte redan smält smöret så måste man avbryta det man håller på med för att göra detta. Vid vissa moment kan det innebära det man gör hinner bli förstört, de uppvispade äggulorna sjunker ihop eller löken blir bränd. Att förbereda, plocka fram ingredienser och redskap, hacka de livsmedel som ska hackas och göra i ordning för att börja jobba kallas i det franska köket för Mice en place. Det kan översättas ungeför som allt på sin plats. Har man gjort en bra Mice en place underlättar det hela arbetet.

Det här med att förbereda, göra en bra Mice en place, tränade eleverna på förra veckan när de skulle göra en falukorvswok med nudlar. Det var mycket som skulle hackas och fixas innan de kunde börja woka.

En utmärkt Mice en place

Även denna Mice en place ser bra ut.

Här ser vi ett utmärkt resultat av bra förberedelser.

Även denna wok ser trevlig och inbjudande ut.

Att vara bra förberedd är viktigt och det underlättar arbetet efter att ha tränat på detta med Mice en place kommer kanske arbetet flyta lite bättre i köket för många framöver.

Läxa matcirkeln åk 6

I läxa har ni att repetera allt vi har pratat om på lektionerna som handlar om matcirkeln. Försök även att komma ihåg vad vi har gjort de olika lektionerna som har varit kopplat till de olika grupperna.

Läs informationen om matcirkeln på denna länken Läs om matcirkeln

Det som står i länken läser ni igenom och funderar som sagt vad vi gjort och diskuterat på lektionerna.

Ta hand om svamparna

Eleverna i sjuan började temat "Baka med jäst" i fredags och vi diskuterade och praktiserade varför det är så viktigt att ta hand om jästsvamparna på bästa sätt. Det var lite klurigt för många att veta när degvätskan var fingervarm och det blev diskussioner mellan paren om det var för kallt, för varmt eller lagom innan degspadet hälldes över den stackars jästen. Något annat som också visade sig lite lurigt var att få rätt mängd mjöl i degen och att knåda den tillräckligt smidig. Blir det för mycket mjöl i degen blir bullarna torra och tråkiga medan det blir en väldigt svårjobbad deg om där är för lite mjöl.

Än en gång påminner jag er att träna på orden som har med momentet baka med jäst att göra. Står i högerspalten "Läxa åk 7 fredag v 11". Det är viktigt att veta vad de olika orden betyder för att kunna följa ett recept och göra det på rätt sätt. När man bakar är det väldigt viktigt att man just följer receptet noga för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Bakning är kemi på ett helt annat sätt än att laga mat vilket gör att proportionerna mellan jäst, mjöl, salt, socker och degvätska behöver vara ungefär samma alltid.

Som jag skrev i inlägget om jästen förra gången så är det väldigt viktigt att man tar hand som jästsvamparna på bästa sätt, de trivs bäst när det at 37 grader. Blir det för varmt dör svampen som är en levande organism och jästen kommer inte göra så att degen jäser. På fredag är det återigen dags att träna vidare på metoden och då är det grahamsbullar som står på schemat. Grahamsbullar uppfattas ibland som lite svårare att baka då degen behöver vara kladdigare för att inte bullarna ska bli torra.

Efter upprepade försök från Elias L i 7a1 att berätta att han inte kunde det här med att baka med jäst så fixade han utan problem fram dessa superfina småfranska. Jag säger ju att du kan mycket mer än du tror! BRA JOBBAT ELIAS!!

Här ser ni Louise och Sannas jättefina småfranska med vallmofrö.

Jag tycker personligen att denna metod att baka med jäst är en av de roligaste att undervisa i, jag älskar att baka, eleverna lär sig att man kan spara massor med pengar på att baka själv, eleverna får en uppfattning om vilka ingredienser som borde finnas i ett bröd och eleverna blir fantasktiskt duktiga på momentet när vi är färdiga! Perfekt för alla parter.  

Provlapp Lyxfällan åk 9

Här kommer provlappen till er i åk 9 inför ert prov i vecka 13. Vi har valt att skriva en tydligt lapp över vad ni ska kunna för att klara av provet, det är inte så mycket som det ser ut...

Prov 9c: Vecka 13 onsdag 28 mars

Prov 9b2: Vecka 13 torsdag 29 mars

Sidorna 100-103 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska kunna göra en enkel budget över inkomster och utgifter samt motivera de val du gör i budgeten.

Sidorna 108-109 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Vad innebär det att handla på distans och vad som är viktigt att tänka på.

Sidorna 111-115 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska veta olika sätt att spara och låna. Vilka för- och nackdelar det finns med de olika.
• Du ska kunna olika tips för hur du kan hålla koll på din ekonomi.
• Du ska veta vad det innebär att handla något kontant och på kredit. Vilka likheter och skillnader finns? Vilka fördelar och vilka nackdelar finns?
• Du ska veta vad man gör om man tappar ett kontokort.
• Du ska veta vilka skillnader och likheter som finns mellan betalkort och kreditkort.
• Du ska veta vad som händer om du inte betalar en skuld i tid.
• Du ska veta vad Kronofogden gör och vad som händer om man hamnar där.

Sidorna 118-125 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska veta var du kan hitta konsumentinformation och vilka som kan hjälpa dig med konsumentfrågor.
• Du ska veta vilka frivilliga konsumentskydd som finns och vad det innebär.
• Du ska veta vad som är viktigt att veta när man köper något.
• Du ska veta vilka rättigheter du har som konsument enligt lag, konsumentköplagen samt distans- och hemförsäljningslagen.

Sidan 128 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska veta vad det innebär att reklamera en vara och var du kan vända dig för att få hjälp.

Sidan 129 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• På denna sidan finns det olika fall med frågor som är en hjälp att repetera innan provet.

Du ska även kunna jämföra priser och motivera val i förhållande till pris, kvalitet, miljö och hälsa. Titta på anteckningarna från Power pointpresentationerna vi haft och de anteckningar ni skrivit.

Läxa åk 7 fredag v 11

Nu har vi avslutat temat med matlagningsmetoderna koka, steka och reda och ska på fredag starta upp med nästa metod som är att baka med jäst. I läxa till fredag har eleverna i uppgift att läsa sidorna 164+272 i HK-boken som handlar om detta att baka med jäst.

Vi kommer att prata om ord och begrepp som har med metoden att göra och som eleverna ska ha koll på.
Fingervarmt: när vätskan är fingervarm innebär det att den är 37 grader. Om man känner på vattnet så känns det inte.

Knåda: är när man arbetar degen för att den ska blandas och bli smidig.

Gluten: är proteinet i vete som bildas och blir elastiska glutentrådar när degen knådas.

Jäsa: degen får vila och jästsvamparna bildar koldioxid som gör att degen jäser och blir större och luftigare.

Degspad/degvätska: är den vätska, som man värmer till fingervarmt, man har när man bakar. Till exempel smält margarin och mjölk, vatten eller vatten och olja. Alltså den vätskan som finns i degen.

Smidig deg: när degen knådas bildas glutentrådar som gör att degen blir elastisk och håller ihop luften som bildas i degen när den jäser. När degen är smidig blir den lite "studsig" och somi sagt elastisk.

Läxa åk 6 Mjölkprodukter

Mjölk och mjölkprodukter
Mjölk är vanligt både som mat och dryck. Den innehåller de viktigaste näringsämnena. Fetthalt i mjölk och mjölkprodukter varierar mycket. Fettet består huvudsakligen av mättade fettsyror. Ur hälsosynpunkt bör du välja mjölk och mjölkprodukter med mindre fett- de nyckelhålsmärkta.

En ko producerar ca 8500 liter mjölk per år. Vi konsumerar i genomsnitt 100 liter mjölk, 32 liter fil och yoghurt samt 18 kg ost per person och år.

Vispgrädde har mest fett 35-40 %. Standardmjölk har 3% fett, mellanmjölk 1,5% fett, lättmjölk 0,5% fett och minimjölk är närsta helt utan fett, mindre än 0,1%. Naturligt har mjölk en fetthalt på 4% fett.

Filmjölk och yoghurt finns både naturell och smaksatt med frukt eller sylt och med olika fetthalt.

Vitamin A och D finns naturligt i mjölkfettet. Lättmjölk och Mellanmjölk berikas med vitamin A och D eftersom att vitaminerna är fettlösliga och "försvinner" när fetthalten minskas. Förutom fetthalten är det inte någon skillnad på de olika mjölksorterna.

Mjölk- och gräddersättning
Mjölk- och gräddersättning är produkter som används som mjölk och grädde men som är gjorda av skummjölk, vegetabiliskt fett, havre, ris eller soja.

Ost
Ost är en av våra äldsta livsmedel och finns i alla kulturer i världen. I Sverige äter vi ca 18 kilo ost per person och år. Mest ost äter man i Grekland och i Frankrike. Variation i tillverkning och lagring ger olika typer av ost.

Källa: Hem- och konsumentkunskapsboken

Akta dig för skuldfällan!

Denna veckan kommer åk 9 fortsätta med konsumentekonomi och det är skuldfällor som ska diskuteras. Det finns som jag nämnt tidigare väldigt mycket bra information på Konsumentverkets hemsida och här är en Länk till bra information om skuldfällor

Det som står på hemsidan är det vi kommer diskutera på lektionerna denna och nästa vecka.

Praktiskt prov

I fredags hade eleverna i åk sju äntligen sitt praktiska prov på matlagningsmetoderna koka, steka och reda. De hade i uppgift att tillaga panbiff med kokt potatis och sås där alla tre metoderna finns med. Det är så roligt att se eleverna när de verkligen går in för att få till det så bra som möjligt på provet och att verkligen visa vad de kan. Linus i 7a2 imponerade verkligen när han frågade efter en ugnssäker form för att lägga in biffarna i ugnen efter stekning för att hålla värme och tillagas färdigt saftiga. Bra metoder och bra resultat. 

Här ser ni Linus resultat.