Läxa 7c och 7b v 43

Nu har vi avslutat temat med matlagningsmetoderna koka, steka och reda och har idag startat upp med nästa metod som är att baka med jäst. I läxa till nästa vecka har eleverna i uppgift att kunna de ord och begrepp som har med metoden att göra.
Vi kommer att prata om ord och begrepp som har med metoden att göra och som eleverna ska ha koll på.
Fingervarmt: när vätskan är fingervarm innebär det att den är 37 grader. Om man känner på vattnet så känns det inte.

Knåda: är när man arbetar degen för att den ska blandas och bli smidig.

Gluten: är proteinet i vete som bildas och blir elastiska glutentrådar när degen knådas.

Jäsa: degen får vila och jästsvamparna bildar koldioxid som gör att degen jäser och blir större och luftigare.

Degspad/degvätska: är den vätska, som man värmer till fingervarmt, man har när man bakar. Till exempel smält margarin och mjölk, vatten eller vatten och olja. Alltså den vätskan som finns i degen.

Smidig deg: när degen knådas bildas glutentrådar som gör att degen blir elastisk och håller ihop luften som bildas i degen när den jäser. När degen är smidig blir den lite "studsig" och somi sagt elastisk.

Ordning och reda...

För att utveckla sin förmåga att arbeta praktiskt i köket behöver eleverna lite grundläggande kunskaper kring matlagningsmetoderna som används. Under terminen har vi jobbat med grundmetoderna koka och reda. Vi kommer sen fortsätta med steka och att baka med jäst.

Ord som eleverna ska ha koll på till v 37. Ni ska skriva ner med era egna ord hur man gör en hoppressning och en bottenredning.

Ordlista
Koka: Tillaga någonting i vätska där vätskan har en temperatur på 100 grader och vätskan bubblar kraftigt.

Sjuda: Tillaga någonting i vätska där vätskan har en temperatur på 98-99 grader, alltså precis under kokpunkten. Vätskan bubblar lite lätt bara. 

Blanchera: Tillagar någonting, till exempel grönsaker, som läggs i kokande, saltat vatten i några få minuter. Sen kyler man ner det som blancheras snabbt i kallt vatten med eller utan is. Detta görs även med grönsaker som ska frysas in och som du sen köper i ICAs frysdisk.
Reda: När man till exempel tillsätter mjöl till en sås eller soppa för att göra det tjockare.

Bottenreda: Först smälts margarin eller smör i en gryta och sen hälls mjölet i, alltså är redningen, mjölet och smöret i botten av grytan, därav ordet bottenredning. Sen tillsätts vätska och såsen blir tjock.

Toppreda: Först tar man lite av den kalla vätskan man ska använda i receptet och häller i en redningsbägare och skakar detta tillsammans med mjöl. Sen kokar man upp vätskan som ska göras, till exempel om det är en sås med mjölk så kokar man mjölken i grytan. När det sedan kokar häller man i vätskan och mjölet från redningsbägaren och låter koka upp. Då kommer redningen från toppen av grytan, alltså toppredning.

Ätbara glasskålar

Idag var det sista lektionen för klass 9c innan de slutar hos oss på Tyringe skola. Alla andra elever har börjat städa denna veckan men det är en tradition på skolan att niorna inte städar sin sista lektion. De fick göra egna glasskålar som de sedan fyllde med hemgjord chokladsås, bär och vaniljglass. Vissa skålar blev riktigt fina medan andra inte läste receptet så noga utan gjorde fyra skålar istället för sex som receptet var beräknat till. Detta innebar att vissa skålar inte stelnade då de var för tjocka. 

Här ser ni Maria och Lucas skålar. Det ser riktigt gott ut.

Patryks skålar fylldes med lite bär, glass och jordgubbssylt.

Jag vill önska alla er underbara elever i årskurs nio lycka till i framtiden! Jag kommer att sakna er.

Var är värmen?

Förra veckan var det riktigt varmt och skönt så vi bestämde att vi skulle vara ute och testa stormköken som jag nyligen fick tillgång till i ett "hemligt" förråd i källaren. Årskurs åtta var det som provade köken och det blev lite krabbelurer. En hel del av eleverna testade stormkök för första gången och det var lite klurigt men det redde upp sig till sist. 

Årskurs fem fick istället grilla pinnbröd. Eleverna tyckte att det var väldigt varmt att stå vid grillen, jag kan förstå dem, det var en dag när det var 25 grader varmt. Hade det varit idag när det istället bara är 10 grader tror jag nog att de hade uppskattat värmen från grillen lite mer...

Bomber i HK salen

Förra veckan var kort men som vanligt väldigt intensiv och givande. Vi jobbade lite inom området livsmedelskemi och vi experimenterade med vanligt ingredienser som finns i ett kök. Detta för att eleverna tydligare skulle se hur saker och ting fungerar i köket. Vi gjorde ett experiment med bakpulver, vatten och de gula bollarna som man hittar inne i kinderägg. På bilden nedan ser ni vad vi använde oss av. 

Bakpulver och gula bollar som finns i kinderäggen.

Det är ett enkelt experiment där man bara behöver dessa tre ingredienser, vatten, bakpulver och någon stängt plastbehållare av något slag. Sen tar man lite bakpulver i plastbollen och häller på lite vatten. Sen behöver man vara snabb och sätta på locket på bollen och ställa ner den på marken. Ett hett tips är att göra detta utomhus!!! Prova så ser ni vad som händer.

Sen när vi kom in  igen pratade vi om  vad som hände och varför. Efter det var det dags att undersöka bakpulvrets egenskaper lite noggrannare. Samtidigt som eleverna bakade sina muffins slängde jag ihop en smet med mina alldeles egna specialmuffins som självklart saknade en lite men ack så viktigt ingrediens. Vad tror ni att min muffins till höger på bilden saknar? Eleverna kunde självklart svara på frågan direkt. Vi tittade, smakade och jämförde de olika muffinsen och analyserade varför de såg ut som de gjorde och vilka likheter och skillnader som fanns.

Detta lilla experiment visar att hem- och konsumentkunskap har väldigt nära band med kemin i skolan. Nästan allt som händer i köket är kemiska reaktioner av olika slag. Lilvsmedelskemin tycker jag är den roligaste delen inom kemin.

Som taget ur instruktionsboken

Idag ville jag se vilka förmågor eleverna i årskurs åtta kunde visa med metoden att baka med jäst. Vi repeterade självklart orden som har med metoden att göra, fingervarmt, degvätska, knåda, smidig deg, glutentrådar, jästsvampar och jäsa. De kom ihåg de mesta från förra gången de arbetade med metoden i årskurs sju. Det här med fingervarmt var lite klurigt men efter värma, kyla, värma och kyla så fick de flesta grepp om det. Degtekniken satt dock i ryggmärgen så när det var dags för att knåda degen smidig för att glutentrådarna skulle bildas och bli elastiska blev det alldeles lysande vilket resulterade i väldigt fina bullar. De fick välja mellan kanelbullar, vaniljbullar eller sockerkringlor. Här tog jag lite bilder under arbetets gång på Jackys blivande kanelbullar.

En välknådad deg som jäst en gång och sen kavlats ut till en rektangel.

Här breddes fyllningen på, en blandning av margarin, socker och kanel.

Degen rullades ihop och delades sedan i 12 lika stora bitar.

Här har de jäst igen och penslas med ägg för att sedan strös med pärlsocker och sättas in i ugnen.

Här ser ni resultatet. Tur att det är eleverna som äter upp det som tillverkas här och inte jag. Då hade jag nog inte kommit ut genom dörren om jag skulle smaka på allt gott de gör. Men man blir bra sugen när det doftar nybakade bullar.

Alexander i 8b var den enda eleven som valde att göra sockerkringlor och här ser ni hans fina resultat.

Före och efter

Denna veckan har det varit storstädning i HK salarna och det har verkligen tagit på krafterna...

Under tiden vi städade...

Under arbetets gång.

På de två bilderna ovan ser ni hur det såg ut under arbetets gång och det har verkligen varit många saker som diskats, torkats och gjorts fina. Bakformar, 18 olika sorters serviser, grytor, tallrikar, glas, skålar av alla de slag, glasburkar, plastlådor med mera har tagits ut och diskats och sen satts tillbaka igen i rena fina skåp.

Resultatet. Äntligen färdigstädat och allt är som vanligt igen.

Nu efter en veckas arbete parallellt med att undervisningen bedrivits på andra ställen på skolan ser det ut så här. Riktigt skönt att det äntligen är färdigt och att eleverna kom hit idag och hade undervisning i salarna igen.

Det blir bäst tillsammans

Nu har eleverna i årskurs åtta avslutat området mat och hälsa för denna terminen och det avslutades och sammanfattades med en tankekarta som klassen skapade tillsammans.

När tankekartan var färdig frågade jag eleverna, om de fått skriva en tankekarta själva om de trodde att deras tankekarta skulle sett ut så här. De trodde inte att det hade stått lika mycket på deras egen.

Det är ju tur då att man kan hjälpa varandra att få fram så mycket bra saker. Vi borde verkligen använda oss av elevernas samlade krafter, kunskaper och förmågor oftare. Ibland kanske man lätt som lärare säger till eleverna att sitta tysta och jobba istället för att diskutera sig fram till saker och ting. Om de får hjälpas åt kommer de mycket längre i sina tankegångar men det blir kanske lite klurigare att bedöma vem som gjort/sagt vad eller är det inte så man som lärare ibland brukar tänka...?? Eller att de kanske stör resten av klassen...

Energidryck

Efter utvärderingen i årskurs sex tog vi upp ett ämne som känns minst sagt aktuellt och relevant, i alla fall här på vår skola, dessa förbaskade energidryck. Eleverna på skolan dricker stora mängder energidryck och klassen fick börja med att skriva ner allt de visst om energidrycker. De flesta i klassen hade smakat någon form av energidryck, en del tyckte det var gott medan andra inte gillade det alls. Vissa i klassen drack det flera gånger i veckan. Efter en kort film om energidrycker gjorde klassen tillsammans en tankekarta på tavlan och detta kom de fram till.

De kom fram till fler nackdelar än fördelar med energidrycken och tyckte att det var konstigt att vissa affärer hade 15 års gräns medan andra inte hade det. Där blev det en diskussion om varför det var så och de tyckte att vissa affärer tog ansvar och satte åldersgräns eftersom det inte är bra för barn medan andra affärer bara tänkte på att tjäna pengar. Några elever reflekterade även över att fler personer hade börjat drickat energidryck efter att det blev åldersgräns i vissa affärer och att det kunder bero på att vissa då tyckte att det var "häftigare" och "coolare" när man inte fick. En elev påpekade att dricka energidryck kunder vara början på ett beroende som sen när kicken av drycken inte kom kunde leda vidare till att dricka alkohol och sen ta droger istället för att få den kicken som de från början fick av energidrycken. Det var en väldigt givande diskussion och eleverna hade många tankar och åsikter kring ämnet. Jag är absolut inte så naiv och tror att alla eleverna slutar dricka energidryck men jag hoppas på att de ser tavlan och mig framför sig och kanske ger det en tanke i alla fall. Får det eleverna att i alla fall fundera över varför de dricker energidryck nästa gång de har en i handen så har vi kommit en bit på vägen.



Någonting alla kan vara utan!



20 minuter. Vilken dröm!

Årskurs sex har idag utvärderat arbetsområdet som har handlat om matcirkeln och det praktiska arbetet som varit kopplat till detta. Utvärderingen har vi gjort med hjälp av en matris som utgår från vissa av de förmågor eleverna ska utveckla. Det är alltid lika intressant att se hur eleverna värderar sig själva i förhållande till de olika momenten och de olika stegen. Vår matris på just detta området är uppdelad i fyra olika steg där förmågorna inom de olika momenten ökar i svårighetsgrad. När eleverna fyllt i matrisen kryssar jag i var jag tycker att eleverna ligger på just de momenten som finns med i matrisen och skriver en lite kommentar där jag ger feedback kring bra saker och utvecklingsmöjligheter. Olika moment som ingår i deras matris är till exempel måltidsplanering i förhållande till matcirkeln, matcirkelns uppbyggnad, matlagningsmetoder, miljö och hushållning med mera. Det är svårt att utforma en matris som blir tydlig för eleverna så de vet vad de olika stegen innebär och detta jobbar vi mycket med och försöker hela tiden utveckla matriserna för att det ska bli ännu tydligare för eleverna och oss själva med för den delen.

Det som gör det lite svårare med utvärderingar med hjälp av matriser är att lektionstiden är alldeles för kort. Vi har i dagsläget 80 minuter en gång i veckan en termin. Oj 80 minuter tänker kanske ni, hur kan hon tycka det är kort tid. Men jag ska ta er igenom en praktisk lektion i köket i hem- och konsumentkunskap. Lektionen börjar och vi vill gärna koppla teorin till det praktiska arbetet för att göra det tydligare för eleverna. Idag är det gruppen med mjöl, gryn och pasta som gäller. Vi får ta reda på vad som finns i gruppen, varför det som finns där hör ihopa, vad livsmedlen i gruppen innehåller, varför vi behöver äta mat från den gruppen med mera. När vi gjort det behöver vi göra lite experiment med bakpulver eftersom att det är metoden vi ska använda idag. Baka med bakpulver alltså. Då kollar vi vad som händer när bakpulvret blandas med vatten, varför det händer och varför vi behöver ha det i muffinsen vi ska göra.  Nu börjar tiden rinna iväg dags att gå igenom hur vi gör muffins praktikst i köket, vad är viktigt att tänka på och skulle det nu vara över och undervärme? Vad innebär det att socker och ägg ska vispas pösigt eller poröst? Ut i köket och börja jobba! Alla elever jobbar i de grupper jag bestämt och de jobbar på bra. Plocka fram ingredienser, göra smeten, fylla formarna, grädda i ugnen, plocka undan ingredienserna, diska redskapen, städa köket, ta ut muffinsen låta de svalna lite, sitta ner och smaka på en och man har tur och hinner med. I den bästa av världar hade vi satt oss ner och sett hur kolsyran som bildas av bakpulvret bildar små lufthål i muffinsen som gjort att de jäst och haft en diskussion kring detta. Efter detta skulle jag även vilja utvärdera med eleverna och knyta ihop alla trådar men tiden har för längesedan tagit slut. Fundera lite själv på hur lång tid det tar för er när ni ska göra någonting i köket som ni inte är så vana vid så kan ni ju själva räkna ut att 80 minuter inte är så mycket. Hade jag bara haft 20 minuter till, tänk vilken dröm att kunna utvärdera och knyta ihop säcken med eleverna efter varje tillfälle. Vilket himmelrike!

20 minuter till och jag är i himmelriket!



Vår i luften!

Solen skiner, träden börjar slå ut och förra veckan var det varmt som en högsommardag. Jag kan inte låta bli att längta lite till sommaren, sommarjobb, glassätande, sola och bada, grilla och bara ha det bra. Det är inte alls långt bort men i samma stund som jag skriver det kommer jag på hur mycket som ska göras innan sommaren kommer. Betyg ska vara satta, omdöme skrivna, helst alla eleverna godkända, sommarstädat, gärna fila lite på planeringen inför hösten, fundera lite på hur jag ska göra med en ny klass till hösten nu när jag släpper mina åk 9. När man tänker så hade jag kanske önskat att det var lite fler dagar och veckor kvar innan sommarlovet...

Jag gillar verkligen våren och när allt slår ut och blir grönt. Det är även en rolig period om man tycker om mat. Går man ut i skogen nu hittar man en hel del som man kan tugga på under sina skogspromenader.

Harsyra är en växt med klöverliknande blad som går att äta, de är ganska syrliga men friska i smaken.

Boken har precis slått ut och när bladen är så ljusgröna som de är nu går de också utmärkt att äta. De smakar dock inte så mycket.

De yttersta spetsarna på granen, granskotten, som också kommer nu kan man äta men de är inte speciellt goda. Det går även bra att koka lite grante på dessa skott.

Själv när jag var ute coh gick i helgen plockade jag med mig lite Ramslök hem. Det är en växt som är en blandning mellan gräslök och vitlök. Den går utmärkt att ha i ett ramslökssmör till grillat, i en soppa med lite grädde och lök eller varför inte som smaksättning i mybakade frallor.

Den sista lilla växten jag tar upp här är vår klassiska brännässla, kanske inte min bästa kompis på sommaren när den hänger ut över sigen man ska springa på och bränner en på benen men nu på våren är den kanon att göra soppa på. Nässelsoppa är riktigt gott och väldigt nyttigt då nässlor och rika på vitaminer och mineraler.

 Här var lite tips på vad man kan tugga på om man blir hungrig när man är ute i skogen.

Första praktiska provet klart

Receptet till bullarna finns i inlägget under. Sen valde Pontus och Andreas att lägga lite pärlsocker på. Lycka till med bakandet.

Recept praktiskt prov åk 7

På fredag har ni i 7c och 7a2 praktiskt prov i grundmetoden att baka med jäst. Ni kan välja om ni vill göra släta bullar eller kanelbullar. Ni har hela lektionstiden på er. Det ni bör tänka på när ni väljer är att kanelbullarna tar lite längre tid att göra eftersom att det ska kavlas och fyllas. Ni har receptet på släta bullar här nere men om ni vill göra kanelbullar istället så kom ner till HK-salen så får ni ett recept. Anledningen att ni får receptet i förhand är för att ni ska kunna läsa igenom det och komma väl förberedda till provet.

Släta bullar 8 stycken

25 g margarin

1,5 dl mjölk

¼ paket jäst

2 ½ msk socker

1 krm salt

ca 4 dl vetemjöl

Till pensling:

Uppvispat ägg

Smält margarinet.

Tillsätt mjölken och låt det bli fingervarmt.

Smula ner jästen i en skål och häll degspadet över. Rör om så jästen löser sig.

Tillsätt salt, socker och det mesta av vetemjölet.

Arbeta degen blank och smidig. Tillsätt mer mjöl om det behövs.

Strö mjöl över degen och låt den jäsa i värmeskåp ca 10 minuter.

Sätt ugnen på 250 grader.

Ta upp degen på mjölat bakbord och arbeta tills den släpper bakbord och händer utan mjöl.

Dela degen i 8 jämnstora bitar och rulla till släta bullar.

Jäs bullarna i värmeskåp ca 10- 15 minuter.

Pensla med uppvispat ägg.

Grädda i 8-10 minuter.

Katastrof!

Det har gått nästan en månad sedan senaste inlägget och det är ju inte alls bra! I och för sig har det varit påsklov så en av veckorna hade jag inte mycket att rapportera om. Det sägs ibland i skolvrälden att det man inte hunnit med fram till påsk hinner man aldrig. Vi får verkligen hoppas att det inte stämmer för vi har massor kvar att göra innan det är tid för sommarlov.

Eleverna i årskurs sex, åtta och nio har börjat planera egna måltider utifrån olika teman där de har möjlighet att visa sina förmågor dels att planera såklart men även hur bra de kan motivera sina val utifrån temat. Vi bedömer även hur bra de motiverar sina val utifrån olika perspektiv såsom ekonomiska,  hälso- och miljöperspektiv. Det är roligt att se hur de utvecklas och gör bättre planeringar och motiveringar ju fler gånger det gör det och tar verkligen till sig de utvecklingsmöjligheterna man berättar för dem. Det är kul att se hur de får ihop alla samband mellan de olika perspektiven när de planera och förhoppningen är ju att de ska använda dessa förmågor när de senare i livet behöver planera och fixa sin egen mat.

Nu ska jag verkligen ta tag i bloggen igen och visa er vad eleverna planerar och tillagar.

Perfekt "Mice en place"

Hur många har någon gång sett ett baknings eller matlagningsprogram i TV? Kan tänka mig att det är de flesta av er. När man titta på programmen hör man väldigt ofta kockarna säga "och detta har jag förberett". Att förbereda arbetet innan man börjar jobba, oavsett om man ska måla väggarna och behöver köpa maskeringstejp, penslar och färg eller om man ska laga mat och behöver ha alla ingredienserna redo, är väldigt viktigt.

Har man inte förberett i ett kök så kanske inte allt finns hemma och man kan då inte göra det man tänkt. Det kan även vara så att i receptet ska man helt plötsligt tillsätta smält smör, har man då inte redan smält smöret så måste man avbryta det man håller på med för att göra detta. Vid vissa moment kan det innebära det man gör hinner bli förstört, de uppvispade äggulorna sjunker ihop eller löken blir bränd. Att förbereda, plocka fram ingredienser och redskap, hacka de livsmedel som ska hackas och göra i ordning för att börja jobba kallas i det franska köket för Mice en place. Det kan översättas ungeför som allt på sin plats. Har man gjort en bra Mice en place underlättar det hela arbetet.

Det här med att förbereda, göra en bra Mice en place, tränade eleverna på förra veckan när de skulle göra en falukorvswok med nudlar. Det var mycket som skulle hackas och fixas innan de kunde börja woka.

En utmärkt Mice en place

Även denna Mice en place ser bra ut.

Här ser vi ett utmärkt resultat av bra förberedelser.

Även denna wok ser trevlig och inbjudande ut.

Att vara bra förberedd är viktigt och det underlättar arbetet efter att ha tränat på detta med Mice en place kommer kanske arbetet flyta lite bättre i köket för många framöver.

Läxa matcirkeln åk 6

I läxa har ni att repetera allt vi har pratat om på lektionerna som handlar om matcirkeln. Försök även att komma ihåg vad vi har gjort de olika lektionerna som har varit kopplat till de olika grupperna.

Läs informationen om matcirkeln på denna länken Läs om matcirkeln

Det som står i länken läser ni igenom och funderar som sagt vad vi gjort och diskuterat på lektionerna.

Ta hand om svamparna

Eleverna i sjuan började temat "Baka med jäst" i fredags och vi diskuterade och praktiserade varför det är så viktigt att ta hand om jästsvamparna på bästa sätt. Det var lite klurigt för många att veta när degvätskan var fingervarm och det blev diskussioner mellan paren om det var för kallt, för varmt eller lagom innan degspadet hälldes över den stackars jästen. Något annat som också visade sig lite lurigt var att få rätt mängd mjöl i degen och att knåda den tillräckligt smidig. Blir det för mycket mjöl i degen blir bullarna torra och tråkiga medan det blir en väldigt svårjobbad deg om där är för lite mjöl.

Än en gång påminner jag er att träna på orden som har med momentet baka med jäst att göra. Står i högerspalten "Läxa åk 7 fredag v 11". Det är viktigt att veta vad de olika orden betyder för att kunna följa ett recept och göra det på rätt sätt. När man bakar är det väldigt viktigt att man just följer receptet noga för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Bakning är kemi på ett helt annat sätt än att laga mat vilket gör att proportionerna mellan jäst, mjöl, salt, socker och degvätska behöver vara ungefär samma alltid.

Som jag skrev i inlägget om jästen förra gången så är det väldigt viktigt att man tar hand som jästsvamparna på bästa sätt, de trivs bäst när det at 37 grader. Blir det för varmt dör svampen som är en levande organism och jästen kommer inte göra så att degen jäser. På fredag är det återigen dags att träna vidare på metoden och då är det grahamsbullar som står på schemat. Grahamsbullar uppfattas ibland som lite svårare att baka då degen behöver vara kladdigare för att inte bullarna ska bli torra.

Efter upprepade försök från Elias L i 7a1 att berätta att han inte kunde det här med att baka med jäst så fixade han utan problem fram dessa superfina småfranska. Jag säger ju att du kan mycket mer än du tror! BRA JOBBAT ELIAS!!

Här ser ni Louise och Sannas jättefina småfranska med vallmofrö.

Jag tycker personligen att denna metod att baka med jäst är en av de roligaste att undervisa i, jag älskar att baka, eleverna lär sig att man kan spara massor med pengar på att baka själv, eleverna får en uppfattning om vilka ingredienser som borde finnas i ett bröd och eleverna blir fantasktiskt duktiga på momentet när vi är färdiga! Perfekt för alla parter.  

Provlapp Lyxfällan åk 9

Här kommer provlappen till er i åk 9 inför ert prov i vecka 13. Vi har valt att skriva en tydligt lapp över vad ni ska kunna för att klara av provet, det är inte så mycket som det ser ut...

Prov 9c: Vecka 13 onsdag 28 mars

Prov 9b2: Vecka 13 torsdag 29 mars

Sidorna 100-103 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska kunna göra en enkel budget över inkomster och utgifter samt motivera de val du gör i budgeten.

Sidorna 108-109 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Vad innebär det att handla på distans och vad som är viktigt att tänka på.

Sidorna 111-115 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska veta olika sätt att spara och låna. Vilka för- och nackdelar det finns med de olika.
• Du ska kunna olika tips för hur du kan hålla koll på din ekonomi.
• Du ska veta vad det innebär att handla något kontant och på kredit. Vilka likheter och skillnader finns? Vilka fördelar och vilka nackdelar finns?
• Du ska veta vad man gör om man tappar ett kontokort.
• Du ska veta vilka skillnader och likheter som finns mellan betalkort och kreditkort.
• Du ska veta vad som händer om du inte betalar en skuld i tid.
• Du ska veta vad Kronofogden gör och vad som händer om man hamnar där.

Sidorna 118-125 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska veta var du kan hitta konsumentinformation och vilka som kan hjälpa dig med konsumentfrågor.
• Du ska veta vilka frivilliga konsumentskydd som finns och vad det innebär.
• Du ska veta vad som är viktigt att veta när man köper något.
• Du ska veta vilka rättigheter du har som konsument enligt lag, konsumentköplagen samt distans- och hemförsäljningslagen.

Sidan 128 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• Du ska veta vad det innebär att reklamera en vara och var du kan vända dig för att få hjälp.

Sidan 129 i din Hem- och konsumentkunskapsbok

• På denna sidan finns det olika fall med frågor som är en hjälp att repetera innan provet.

Du ska även kunna jämföra priser och motivera val i förhållande till pris, kvalitet, miljö och hälsa. Titta på anteckningarna från Power pointpresentationerna vi haft och de anteckningar ni skrivit.

Läxa åk 7 fredag v 11

Nu har vi avslutat temat med matlagningsmetoderna koka, steka och reda och ska på fredag starta upp med nästa metod som är att baka med jäst. I läxa till fredag har eleverna i uppgift att läsa sidorna 164+272 i HK-boken som handlar om detta att baka med jäst.

Vi kommer att prata om ord och begrepp som har med metoden att göra och som eleverna ska ha koll på.
Fingervarmt: när vätskan är fingervarm innebär det att den är 37 grader. Om man känner på vattnet så känns det inte.

Knåda: är när man arbetar degen för att den ska blandas och bli smidig.

Gluten: är proteinet i vete som bildas och blir elastiska glutentrådar när degen knådas.

Jäsa: degen får vila och jästsvamparna bildar koldioxid som gör att degen jäser och blir större och luftigare.

Degspad/degvätska: är den vätska, som man värmer till fingervarmt, man har när man bakar. Till exempel smält margarin och mjölk, vatten eller vatten och olja. Alltså den vätskan som finns i degen.

Smidig deg: när degen knådas bildas glutentrådar som gör att degen blir elastisk och håller ihop luften som bildas i degen när den jäser. När degen är smidig blir den lite "studsig" och somi sagt elastisk.

Läxa åk 6 Mjölkprodukter

Mjölk och mjölkprodukter
Mjölk är vanligt både som mat och dryck. Den innehåller de viktigaste näringsämnena. Fetthalt i mjölk och mjölkprodukter varierar mycket. Fettet består huvudsakligen av mättade fettsyror. Ur hälsosynpunkt bör du välja mjölk och mjölkprodukter med mindre fett- de nyckelhålsmärkta.

En ko producerar ca 8500 liter mjölk per år. Vi konsumerar i genomsnitt 100 liter mjölk, 32 liter fil och yoghurt samt 18 kg ost per person och år.

Vispgrädde har mest fett 35-40 %. Standardmjölk har 3% fett, mellanmjölk 1,5% fett, lättmjölk 0,5% fett och minimjölk är närsta helt utan fett, mindre än 0,1%. Naturligt har mjölk en fetthalt på 4% fett.

Filmjölk och yoghurt finns både naturell och smaksatt med frukt eller sylt och med olika fetthalt.

Vitamin A och D finns naturligt i mjölkfettet. Lättmjölk och Mellanmjölk berikas med vitamin A och D eftersom att vitaminerna är fettlösliga och "försvinner" när fetthalten minskas. Förutom fetthalten är det inte någon skillnad på de olika mjölksorterna.

Mjölk- och gräddersättning
Mjölk- och gräddersättning är produkter som används som mjölk och grädde men som är gjorda av skummjölk, vegetabiliskt fett, havre, ris eller soja.

Ost
Ost är en av våra äldsta livsmedel och finns i alla kulturer i världen. I Sverige äter vi ca 18 kilo ost per person och år. Mest ost äter man i Grekland och i Frankrike. Variation i tillverkning och lagring ger olika typer av ost.

Källa: Hem- och konsumentkunskapsboken